Människor är nyfikna varelser som gärna blir stimulerade av nya innovationer och trender. Men gränsen mellan inspirerande stimulans och överväldigande distraktion kan vara hårfin. Möjligheten att försjunka i sociala medier eller en ny serie finns sällan mer än några klick bort. Med tillgång till smartphone, dator och internet dygnet runt har jag faktiskt svårt att minnas när jag senast var riktigt uttråkad. Gör du det?

Jag har tidigare nämnt hur vi utsätts för ca 11 000 000 intryck varje sekund. Eftersom vi har mycket begränsad uppmärksamhet klarar vi inte av att ta emot fler än runt 40 av dem. Vilka vi tar emot baseras på våra tidigare erfarenheter och intressen, vilket kan medföra att vi får en skev bild av verkligheten. Men det finns även fördelar med att ha begränsad uppmärksamhet. Distraktioner som används på rätt sätt kan exempelvis mildra smärta eller oro inför ett ingrepp och förbättra vår uthållighet under fysisk ansträngning.

Distraktion kan hjälpa dig orka mer under ansträngande situationer. Foto: Filip Mroz, Unsplash

Enligt Joshua Rothman finns två stora teorier om var distraktion uppkommer från. Den ena är att vi lever i ett samhälle där det är svårt att värja sig från distraktion eftersom vi lever i ett högteknologiskt samhälle. Och även om vi tar oss till en lugn plats tar vi ofta med oss prylar som distraherar. Den andra teorin menar att vi låter oss bli distraherade som en del av vår flykt från oss själva och våra innersta tankar. Att söka distraktion kan alltså innebära ett sökande efter frihet. Betänk att grunden till denna teori lades redan på 1600-talet - människan har alltså letat efter distraktioner långt innan teknologins tidsålder. Men det går inte att komma ifrån att distraktion är lättillgänglig på ett helt nytt sätt idag än tidigare. Och därför upplever vi också mindre tristess.

Flykten från tristess

Tristess är ett känslotillstånd som uppstår när man känner sig fast i, saknar utmaning eller bara ledsnat på en situation. När distraktionerna kring oss tystnar tycks de egna tankarna bli starkare. Plötsligt blir det tydligt hur mycket av innehållet i våra huvuden som är okänt för oss och det är skrämmande. Detta syntes tydligt i en studie kring tristess där man bad ett antal personer spendera 15 minuter i sin ensamhet, utan distraktioner. Majoriteten av deltagarna sökte så aktivt efter ett sätt att fly från sina tankar att de frivilligt valde att ge sig själva elchocker under tiden experimentet pågick. Ett minst sagt skrämmande exempel på hur långt vi är villiga att gå i vår flykt från tristess, även under relativt korta stunder. I teknologins tidsålder finns en väg bort från tristessen alltid nära till hands (ibland bokstavligen till hands), och det är även den stora nackdelen. 

"With distraction always at our fingertips, many people are in desperate need of a little time to think." - Thomas Oppong

Tristess som kreativ motor

Man skulle också kunna se tristess som ett sätt att ta ett steg tillbaka och överblicka situationen, där man ofta finner motivation till att söka nya mål och möjligheter. Faktum är att det kan vara nyttigt att ha tråkigt ibland eftersom det stimulerar vår kreativitet. Studier visar att personer som upplevt tristess inför en uppgift ofta kommer med mer kreativa lösningar. Mentala pauser är bra för produktiviteten och uppmärksamheten samtidigt som det konkretiserar våra minnen. Med andra ord får vi lättare att hitta kopplingar mellan vad som sker och våra tidigare erfarenheter, vilket ger oss en bra grund för att hitta nya lösningar.

De "snabba kickar" som sociala medier och hjärnlösa spel ger är designade för att tillfredsställa vårt belöningssystem. När vi använder dem utlöses dopamin vilket skapar ett beroende på samma sätt som alkohol eller droger. Plötsligt är vi inne i en ond cirkel som är svår att bryta. Försök motstå frestelsen att plocka upp din smartphone när du blir uttråkad - i hemmet, i busskön, var som helst. Reflektera över varför du känner behovet att göra det. Vänj dig vid ditt eget sällskap då och då. Kanske väntar stora insikter bakom tristessens hörn.

Foto i header: Felipe P. Lima RizoUnsplash