Tänk dig att du lär dig ett nytt begrepp. Du diskuterar det med en vän, förvånas över hur väl insatt hen är i ämnet men glömmer det sedan i takt med att samtalet sinar. Plötsligt , i flera olika situationer. Vilket sammanträffande! Och så var det den där bilen du drömt om sedan någon vecka tillbaka. Sedan du började tänka på den är det som att den dyker upp hela tiden, i reklam, i samtal, i parkeringsgaraget... Märkligt, eller hur?

Nej, det är inga sammanträffanden. (Med viss förbehållning för att det inte egentligen är riktad reklam anpassad efter alla dina Googlesökningar.) Detta fenomen kallas frequency illusion, eller Baader-Meinhoffenomenet, och är en illusion av att något dyker upp i större frekvens än tidigare. Det är som att du upptäckt något helt nytt - men det har alltid funnits där, utom räckhåll för din uppmärksamhet.

Den bekräftelsesökande människan

Att söka bekräftelse för något man redan tror sig veta kallas confirmation bias. Det innebär att varje gång du ser bilen, ser du det som en bekräftelse på din egen teori om att jo, den dyker upp oftare. Confirmation bias uppstår till exempel när vi läser horoskop. Tror du på horoskop kan du säkert applicera dem på din vardag och förstå deras innebörd precis. Om du däremot inte tror på horoskop vill du absolut inte se några tecken på att de skulle kunna appliceras på ditt liv, och därför har du heller inga problem att hitta bevis för att din teori stämmer.

“Thanks to Google, we can instantly seek out support for the most bizarre idea imaginable. If our initial search fails to turn up the results we want, we don’t give it a second thought, rather we just try out a different query and search again.”
– Justin Owings

Ett exempel på hur ens omdöme påverkas av vad man tror sig veta är presidentvalet i USA 2016. Medias reportage fick Trump att framstå som en okunnig kandidat, vilket spädde på mångas övertygelse om att han inte hade en chans att vinna. Trots detta tog han hem segern och lämnade många i chock.

Att Trump vann presidentvalet år 2016 kom som en chock för många. Foto: Mary Altaffer/AP

Individuella verkligheter

Ett exempel jag ständigt återkommer till är hur Kelly Osbourne, dotter till rocklegendaren Ozzy Osbourne, som liten trodde att alla barns pappor var rockstjärnor. För oss vanliga döda låter ju detta som en helt bisarr tanke, men det ger oss en bra uppfattning om hur hennes verklighet sett ut. Idag vet hon att detta inte stämmer, men det är en annan historia. Min poäng är att vi alla har våra egna övertygelser om verkligheten, och dem tar vi för sanna tills motsatsen är bevisad.

De blinda männen och elefanten

De blinda männen och elefanten är en gammal indisk saga som handlar om när sex blinda män möter en elefant för första gången. De har sedan tidigare fått höra historier om elefanter, från vilka de alla skapat sina individuella teorier om hur en elefant är skapt. En man tycker att elefanter låter som en stark jätte, en annan att elefanter borde vara högst graciösa varelser, medan en tredje tycker att detta djur borde vara dödligt farlig med sina vassa betar. När männen till slut får känna på en elefant hittar de alla bevis för att deras teorier stämmer och det blir snart bråk eftersom ingen vill erkänna att de andras övertygelser skulle vara sanna - det skulle ju innebära att de själva haft fel! En utomstående man får dem till slut att inse att ingen av dem har fel, men att de kan nå hela sanningen om elefanten först när de lagt ihop sina övertygelser.

Sagan om hur sex blinda män försöker definiera en elefant förklarar hur vi letar bevis för att våra teorier är sanna. Illustration: Hanabusa Itchō (1652–1724)

Att tänka liminalt 

I boken Liminal thinking förklarar Dave Gray hur vi måste överbrygga våra inre övertygelser för att öppna upp vårt tänkande och förstå hur andra ser världen.
Limen är latin för tröskel och liminalt innebär att befinna sig mellan två saker, att både vara och inte vara (ett exempel är hur man kan se en coach som både del av teamet och något annat). Med andra ord har du alltid möjlighet att nå nya insikter, beroende på hur du väljer att se dessa gränsland.

Gray förklarar att vi varje dag, antingen på egen hand eller i grupp, arbetar tillsammans för att konstruera det som är vedertagen sanning och "uppenbart". Människor med liknande åsikter samlas gärna i "uppenbarhetsklungor" där de tillsammans strider mot de övertygelser som inte överrensstämmer med deras egna. Det är inte konstigt att konflikter uppstår. Det är helt enkelt jobbigt att behöva omvärdera sin syn på verkligheten och därför kämpar man hellre för att omvända andras.

The trouble with most of us is that we would rather be ruined by praise than saved by criticism. 
- Norman Vincent Peale

Gray använder sig av en väldigt pedagogisk modell kallad övertygelsepyramiden för att förklara vad det egentligen är vi bygger vårt "uppenbara" på:

Dave Grays modell pyramid of beliefs visar hur osäkra våra övertygelser egentligen är (min illustration och översättning).

I modellen ovan kan vi se hur vi tolkar verkligheten på ett liknande sätt som de blinda männen beskriver elefanten. Ingen av oss känner till hela sanningen, men alla bär på en varsin pusselbit till den eftersom vi alla har olika erfarenheter. Man skulle kunna tycka att det ger oss en bra uppfattning om vad verkligheten är, men vårt koncentrationsspann är mycket begränsat. Faktum är att vi bara klarar av att ta in ca 40 av de 11 000 000 intryck som kastas mot oss varje sekund - det vill säga endast ca 0,000003% av vad som faktiskt försiggår. På detta smala spann lägger vi sedan till våra teorier, fördomar och övertygelser - och nu börjar pyramiden se märkbart ranglig ut. Det vi tar för uppenbart är med andra ord inte alls en representativ bild av verkligheten.

Så vad är problemet?

Att försvara sina övertygelser kan medföra att man undermedvetet endast söker de svar man vill höra, samtidigt som man försöker stänga ute resten. Det blir särskilt tydligt på sociala medier där flödet styrs av dina preferenser. Facebook visar t.ex. resultat baserat på vad du tidigare läst, gillat och kommenterat. Det innebär att de personer i ditt nätverk som du sällan interagerar med inte kommer upp lika ofta i ditt flöde - du kan till och med avfölja dem du ledsnat på. Fördelen med detta är att du slipper se bilder på vad din avlägsne kusin ätit till lunch. Nackdelen är att du kanske undgår viktiga perspektiv från dennes volontärskap i Greenpeace. Genom att endast beblanda dig med de perspektiv du "orkar med" får du i det långa loppet svårt att sympatisera med personer med andra åsikter.

Det finns också en fara i att tro att något är objektivt. Jag försöker påminna mig själv om att så fort en människa haft något med saken att göra så kan det inte vara objektivt. Även vetenskap, som ses som något stabilt och trovärdigt, är subjektivt då någon gjort en värdering av vad som är relevant att ta upp. Detta är särskilt viktigt att komma ihåg i samband med mediarapporteringar, som dagligen gör prioriteringar mellan mer och mindre viktiga händelser. Detta ger oss inte en representativ bild av verkligheten, och den krymper i takt med att vi söker oss till individer med liknande åsikter.

Vad kan vi göra åt det? 

Gray har tagit fram nio punkter med tips på hur man kan förändra sitt begränsande tänkande. Jag har valt att sammanfatta dem i tre punkter, men du kan se alla på hans webbplats (och jag rekommenderar verkligen att du läser hans bok i sin helhet för att ta del av hans många visa ord och intressanta exempel).

Var ödmjuk

Vi är alla präglade av våra tidigare erfarenheter och samhället vi lever i. Det är svårt att höra någon annan prata när vi har våra egna röster i huvudet. Gray menar att vi först måste tömma huvudet på våra egna idéer och åsikter innan vi kan ta till oss någon annans. Inse hur dina mentala begränsningar formats av dina erfarenheter, och att möjligheten till förändring börjar hos dig själv. Ställ sedan frågor till personerna i din omgivning och öva på att verkligen lyssna på svaren.

Undersök från flera perspektiv

Det är lätt att skjuta ifrån sig något man inte förstår, men reflektera ännu en gång om varför du inte gör det. Kom ihåg hur confirmation bias fungerar - vi letar efter bevis för våra teorier. Gör därför vana av att försöka undersöka saken ur flera perspektiv. Om någon har en teori eller åsikt du tycker är märklig, fråga dig själv vad du skulle behöva för att tro på att den skulle vara sann. Även om du inte håller med personen i slutändan kommer du ändå ha lärt dig något under tiden. Kanske inser du att den där dryga kollegan inte alls försöker hävda sig själv genom att alltid jobba övertid, utan att hen bara råkar känna sig väldigt hemma på kontoret?

Det är en fråga om perspektiv. Illustration: min egen.

Bryt rutiner

Många av våra övertygelser kommer från rutiner som vi inte längre ifrågasätter.
Åker du samma väg till jobbet varje dag reflekterar du inte längre över vad du gör. Det är som att du går på autopilot. När du en dag möts av ett vägarbete måste du tänka om och hitta en ny väg. Plötsligt ser du omgivningen med nya ögon och är mer medveten om vad som sker. Att bryta rutiner är något konstnären och datavetaren Max Hawkins reflekterat över. Han ledsnade på sitt förutsägbara liv och byggde appar som utmanade hans vardag. Under två års tid lydde han deras slumpmässiga förslag på platser att besöka och events att gå på. Han upplever att det förändrat hans liv till det bättre.

Utmana dig själv

Genom att beblanda oss med människor med andra åsikter och göra saker vi inte normalt brukar, utmanar vi oss själva och blir mer medvetna om vad som sker i vår omgivning. Detta är precis vad liminalt tänkande handlar om. Så, våga utmana ditt eget tänkande någon gång emellanåt och se vad som händer. Kanske lär du dig något nytt?