Säger du 'UX' är det många som ser frågande ut. Lägger du sedan till 'agil', 'lean' eller 'sprint' till konversationen riskerar fler ögonbryn att sänkas till en konfunderad min. Vi reder ut begreppen och förklarar kopplingen dem emellan.

Vi på Meetod håller utbildningar och föreläsningar inom användbarhet och UX. Vi föreläser bl.a. om agil UX på Linnéuniversitets utbildning Agile for business och kommer även ut till organisationer och utbildar inom UX, användbarhet och kommunikation. Kontakta oss om du vill veta mer!

Agila utvecklingsmetoder är de facto standard när det gäller hur de flesta organisationer lägger upp utveckling av digitala system. Det finns en god anledning till det då fördelarna med agila metoder är många:

  • Man jobbar iterativt så att man enklare kan anpassa sig till förändringar.
  • Uppdelning i sprintar gör utvecklingen mer förutsägbar.
  • Teamdrivna beslut gör att fler känner engagemang och ansvar.

Det här sammantaget gör att agilt på många sätt är överlägset t.ex. traditionell utveckling med Vattenfallmetoden. Men det innebär inte att det saknar nackdelar. 

Nackdelar med agil utveckling

Agil utveckling svarar inte på om en funktion man tagit fram har ett verkligt värde i användningen av den. Den svarar heller inte på frågan om vi har utformat en funktion bra. 


Ett av huvudsyftena med agil utveckling är att få ut fungerande kod snabbare men det leder också till att mindre fokus läggs på den större visionen och på kvalitet. Detta leder ofta till en fragmenterad produkt då man fokuserar hårt på enskilda funktioner och inte lika mycket på helheten som funktionen ska passa in i. 


För att komma till rätta med dessa frågor krävs andra metoder och kompetenser och det är där UX kommer in i bilden.

Vad är UX-design?

UX-design, eller User Experience Design som det är en förkortning av, är ett samlingsnamn för flera discipliner som t.ex. användbarhet, interaktionsdesign och UI-design. Man skulle kunna sammanfatta det så här: 

“UX-design syftar till att påverka en användares upplevelse av en aktivitet genom göra den meningsfull, enkel att förstå, enkel att använda och kanske t.o.m. njutbar. “

– Gabriel Svennerberg


En viktig del i UX-design som jag också vill lyfta fram är att den är människocentrerad. En stor del av arbetet är därför att ta reda på så mycket som möjligt om de målgrupper man har. Det gör man genom metoder som exempelvis intervjuer, användarobservationer och enkäter.

Agil UX

Med hjälp av metoder och angreppsätt från UX-design kan vi komma tillrätta med flera av de tillkortakommanden som agila metoder har. Problemet är bara att UX aldrig har haft en naturlig plats i den agila metodiken, vilket gör dem svåra att viga samman. 

Agil UX handlar därför till stor del om att hitta sätt att passa in UX-design i den agila organisationen och dess process. 

Organisationen

Ett utvecklingsteam inom det agila arbetssättet Scrum består ofta av ett gäng utvecklare, en Scrum master och en produktägare. Man pratar mycket om tvärfunktionella team vilket innebär att personerna i teamen ska ha överlappande kompetens. Någon kanske är extra bra på databaser, en annan på säkerhet och en tredje på testning. Tyvärr finns det sällan någon som har användargränssnitt som sin specialitet och ännu mer sällan någon med UX-kompetens. 

I en ideal värld skulle varje utvecklingsteam ha en dedikerad UX-designer. Eftersom det sällan finns en sådan får det istället ofta duga med en utvecklare som är extra intresserad av UX- och UI-design och äger den frågan lite extra. Det är ett angreppsätt som, även om det inte är idealt, ändå skapar förutsättningar för att kunna jobba effektivt.

Processen

I en vanlig Scrum-process delar man upp arbetet i sprintar som vanligtvis är 2-4 veckor långa. Varje sprint börjar med att man planerar det arbetet som ska göras under sprinten. Under själva sprinten har man varje dag en daily standup där alla berättar vad de har gjort sen förra mötet och vad man planerar att göra fram till nästa dag samt vad som eventuellt hindrar en. I slutet av sprinten levererar man ett inkrement av fungerande mjukvara och visar detta för nyckelpersoner under en s.k. Sprint demo.

Problemet när man blandar in UX-design i processen är att det är svårt, för att inte säga omöjligt, att ta fram en annat än mycket enkla utformningar i samma sprint som man ska utveckla den. Det är ofta här det kör ihop sig för teamet. Det finns dock lite olika sätt för att komma tillrätta med det här vilket jag tänker återkomma till i en framtida artikel.

Vad är Lean UX?

Lean UX är ett begrepp som ofta dyker upp när man talar om agil UX, vilket är anledningen till att jag tar upp det här. Det är inte alltid helt självklart vad som är skillnaden mellan dem båda.

Begreppet kommer från Lean Startup-metoden och anammar många av angreppssätten där ifrån. En av grundpelarna inom Lean Startup är att bygga så lite produkt som möjligt innan man får ut det och testar det mot sin målgrupp.

I korthet går det ut på att man börjar med att formulera en hypotes, till exempel att funktion X kommer att ha effekt Y på målgrupp Z. Utifrån denna skapar man en Minimal Viable Product, det vill säga det minsta möjliga som behövs för att testa hypotesen. Det kan vara en prototyp, fungerande produkt eller en enkel pappersskiss. Man testar och mäter mot en målgrupp och drar lärdomar som gör att man kan utforma en ny hypotes och så börjar det om. Detta bildar den s.k. Build-Measure-Learn loopen som är central för Lean Startup. 

Det hela går ut på att maximera lärandet. Istället för att gissa vad som fungerar så testar man sig framåt iteration för iteration.

Hur passar det här ihop?

Det fina med UX-design, Lean UX och Agil UX är att de kompletterar varandra väldigt bra.

UX-design med dess fokus på målgrupper och användbarhet hjälper oss att svara på frågan – Vad skapar vi?

Lean UX med dess fokus på att testa mot målgruppen hjälper oss att svara på frågan – Skapar vi rätt sak?

Agil UX med dess fokus på organisation och process hjälper oss att svara på frågan – Hur skapar vi det?

Genom att väva ihop idéer och metoder från alla dessa angreppsätt skapar vi förutsättningar för att effektivt skapa bra tjänster och produkter som verkligen fungerar för målgruppen.

Nu har du förhoppningsvis fått koll på några av de buzzwords som används i den digitala världen. Kanske har du själv blivit sugen på att använda dig av någon av de här angreppssätten och vill lära dig mer?